Intervjua föräldrar och äldre – vanliga frågor

Boka en lugn stund utan avbrott, börja med enkla frågor om barndomen och låt samtalet flyta fritt därifrån. Spela in samtalet, gärna med mobilen, så du kan lyssna i lugn och ro efteråt istället för att anteckna. Ställ följdfrågor som Vad kände du då och Berätta mer för att få fram detaljer.

Bra startfrågor handlar om barndomshemmet, skoltiden, första jobbet, hur de träffade sin partner och vilka som var viktiga personer i deras liv. Fråga också om svåra tider och vad de är stoltast över. Konkreta frågor som Vad minns du av din tioårsdag ger ofta rikare svar än breda frågor.

Använd mobilens inspelningsapp eller en diktafon och placera den synligt men inte påträngande på bordet mellan er. Testa ljudnivån innan ni börjar och undvik bakgrundsljud som tv eller fläktar. Många väljer att spela in flera kortare samtal i stället för ett långt, eftersom det är skonsammare för den som berättar.

Börja med konkreta, ofarliga minnen som mat, lekar eller husdjur från barndomen innan du går in på känsligare ämnen. Låt tystnad få finnas kvar, många behöver tid att tänka innan de svarar. Att titta på gamla foton tillsammans brukar också väcka minnen och göra det lättare att prata.

Räkna med 45–60 minuter per samtal, eftersom längre pass ofta blir tröttsamma för äldre personer. Det är bättre att göra flera kortare intervjuer vid olika tillfällen än ett enda maratonsamtal. Med tiden byggs en rikare berättelse upp, och personen orkar dela mer detaljer vid varje nytt tillfälle.

En smartphone med en inspelningsapp räcker gott för de flesta hemmaintervjuer. Vill du ha bättre ljudkvalitet kan en extern mikrofon som klämmer fast i kläderna vara värt investeringen. Se till att telefonen har tillräckligt med lagringsutrymme och batteri innan ni börjar, särskilt vid längre samtal.

Ljudinspelning räcker för de flesta som vill bevara berättelsen i textform, till exempel i en bok, och känns mindre påträngande för den som intervjuas. Video kan vara fint som komplement för att bevara röst, mimik och kroppsspråk, men kräver mer utrustning och redigering efteråt.

Börja så snart som möjligt, gärna redan idag, eftersom minnen och hälsa kan förändras snabbt. Spela in korta samtal regelbundet snarare än att vänta på det perfekta tillfället. Med en tjänst som Livsbok kan du spela in via mobilen och få berättelserna automatiskt transkriberade till en sammanhängande bok.

Undvik ledande frågor som redan antar ett visst svar, och var försiktig med att pressa fram detaljer kring traumatiska händelser om personen inte själv för dem på tal. Ja- och nej-frågor ger sällan djupa svar, så formulera hellre öppna frågor som börjar med hur, varför eller berätta om.

Ett vanligt upplägg är att gå igenom livet i ordning: barndom, skoltid, ungdom, arbetsliv, familj och senare år, med ett samtal per period. Det gör det enklare att sammanställa berättelsen efteråt och säkerställer att inga viktiga skeden glöms bort. Avsluta gärna varje avsnitt med en fråga om vad personen lärde sig då.

Du kan skriva av inspelningen för hand, vilket tar lång tid, eller använda ett transkriberingsverktyg som omvandlar tal till text automatiskt. Livsbok gör detta åt dig direkt i appen, så att din inspelade intervju blir till skriven text som sedan kan formas till kapitel i en bok.

Håll frågorna korta och konkreta, undvik att korrigera felaktiga detaljer och fokusera på känslor och sinnesintryck snarare än exakta årtal. Kortare samtal vid flera tillfällen fungerar bättre än ett långt. Musik, dofter eller gamla föremål kan väcka minnen som annars är svåra att nå med enbart frågor.

Pressa aldrig fram ett samtal, utan förklara varför det betyder mycket för dig och familjen och låt personen bestämma tempo och ämnen själv. Ibland hjälper det att föreslå att bara spela in vid ett enda tillfälle till att börja med, eller att låta ett syskon eller barnbarn ställa frågorna istället.

Fråga gärna Vad är ditt tidigaste minne eller Hur såg en vanlig dag ut i ditt barndomshem, eftersom de är lätta att svara på och sätter igång fler minnen. Undvik att börja med de svåraste eller mest känsliga frågorna. Bygg upp samtalet gradvis från lätta till mer personliga ämnen.

En gång i veckan eller varannan vecka fungerar bra för de flesta, så att personen hinner vila och komma på fler minnen mellan tillfällena. Anpassa takten efter hälsa och ork. Om tiden är knapp, till exempel vid allvarlig sjukdom, kan det vara bättre att spela in tätare och kortare samtal.

Bjud in syskon att vara med vid samtalet eller be dem skicka frågor de själva undrar över i förväg. Olika personer minns olika saker och ställer olika frågor, vilket kan ge en rikare bild av förälderns liv. Att dela på uppgiften gör också att arbetet känns mindre betungande för en enskild person.

Spara originalfilerna på minst två ställen, till exempel både i molnet och på en extern hårddisk, eftersom ljudfiler lätt går förlorade om telefonen tappas bort eller går sönder. Många väljer sedan att transkribera inspelningarna till text och samla dem i en bok som resten av familjen kan läsa.

Transkribera först det inspelade talet till text, redigera sedan bort upprepningar och utfyllnadsord medan du behåller personens egen röst och uttryckssätt. Dela in materialet i teman eller kronologisk ordning. Livsbok automatiserar transkriberingen och hjälper till att forma texten till lättlästa kapitel i en färdig bok.

Fråga om barndomshemmet, syskon, favoritleksaker, skolgången och hur en typisk helg såg ut. Konkreta frågor om sinnesintryck, som dofter i köket eller ljud på gården, brukar väcka starkare och mer detaljerade minnen än allmänna frågor om exempelvis lycka eller framgång.

Använd videosamtal eller telefon med en inspelningsfunktion eller separat inspelningsapp, och boka in en bestämd tid så personen kan förbereda sig mentalt. Skicka gärna ett par frågor i förväg via sms eller mejl. Kortare, regelbundna samtal fungerar ofta bättre på distans än ett enda långt samtal.